Vintertider

Vintertid med allt vad det innebär. Efter lite ledighet med skidåkning i Sälen kom förkylningen som ett brev på posten. Inte helt oväntat i dessa tider. Kurar in mig och försöker ta det med ro. Lovar mig själv att vänta lite extra med att träna efter att förkylningen är borta. Jag har en förmåga att ofta bli sjuk i samband med ledighet. Ett tecken på hur våra smarta kroppar håller oss friska när vi ska prestera, dock inte alltid så kul när man ska njuta av sin ledighet.

Har ägnat mina dagar hemma med att planera och fundera. Platser jag vill besöka, saker i mitt liv jag vill förändra och nya saker jag vill testa. Efter skidåkning tre dagar i rad, något jag inte gjort på ca 4 år, så har jag insett hur mycket jag älskar detta. Mer skidåkning är alltså något jag ska tillföra mitt liv. Har även fyllt på med inspiration från två underbara skidfilmer All I Can och Into The Mind. Två filmer som innehåller mer än skidåkning. Otroligt snygga, tänkvärda och bra musik.



Into The Mind - Official Teaser from Sherpas Cinema on Vimeo.



All.I.Can. Official Teaser from Sherpas Cinema on Vimeo.

Löpsäsongen

Idag visar termometern på -0,5 och vi är inne i november. Det känns som att löparsäsongen tagit slut eller i alla fall gått i vila ett tag. Våren, sommaren och hösten har bjudit på en underbar tid för löprundor ute i naturen.

När jag i början av maj gav löpningen en ny chans trodde jag inte att jag ca 5 månader senare skulle genomfört mitt första lopp, det fanns inte på kartan då. Det som jag gillar bäst med löpningen som träningsform är att det är så lätt och fritt. Inga tider att passa, jag kan bara ge mig ut efter jobbet. Härligt också med utomhusträning! Har tidigare känt att det inte blir någon träning under sommaren för jag inte vill gå in på gymmet. Men nu har jag ett alternativ och nästa sommar hoppar jag nog gymkortet.

Så klart kändes det stort att genomföra ett lopp, mitt första och enda hittills Broloppet på 5 km. Men något som kändes ännu större var att några veckor efter i slutet av oktober springa över 7 km och jag skulle nog kunnat spring lite till. Känslan av att det bara flyter på och att man hittar det där flowet är så grymt. Till nästa säsong så känns milen inte så långt bort.

Morgonrunda på vackra Mallorca i september

Härlig höstlöpning vid kanalen, min hemmarunda

TV-tips

Just nu går det två mycket bra miniserier på Svt, båda med anknytning till andra världskriget. Kriget unga hjärtan är tyskproducerad och har väckt en hel del debatt. Tycker det är intressant att få följa kriget ur fem tyskars synvinkel. Påminner lite om boken Molnfri bombnatt  av Vibeke Olsson som är en favorit i bokhyllan på tema andra världskriget. Serien har gått i två avsnitt och det sista går nu på tisdag 21:15 på Svt1. Och alla finns ca en månad till på SvtPlay.

Vill man ha lite mer spionthriller så ska man kolla in Restless i kväll på Svt1 21:00. Andra och sista avsnittet, första finns också på Play. 

Sommarblomster

Kanalbanken är inte bara en vacker promenad/jogging-runda utan man kan även så här års se på alla vackra sommarblommor. Och några fick jag även med mig hem.

En halv mil

Ja, visst låter det långt! Idag har jag sprungit 5km. Gick några korta stunder, för att spotta ut alla knott i munnen, men i stort sett joggade jag hela 5 km-slingan. Nu är jag gött utmattad, med den sedvanliga träningshuvudvärken som allt kommer efter ett hårt pass. Härligt! 

Önskan om en trädgård

I veckan var jag en sväng till Stockholm för att se Beyonce, som var superbra. På vägen upp blev det ett stopp hos Zetas handelsträdgård. Härligt att besöka en handelsträdgård som tänker inredning och som inspirerar även om man inte har någon trädgård. Fler handelsträdgårdar i denna stil tack! Nu drömmer jag om en trädgård och funderar på vilken stil jag skulle välja om jag skulle anlägga en trädgård. Kanske Medelhavsinspirerad, lite Japansk, en Engelsk trädgård eller varför inte en klassisk svensk trädgård med jordgubbsland och äppelträd.

Jag är en joggare

Jag är numera en joggare. Har nu varit ute på min fjärde runda på ca två veckor vilket är ett rekord, så uthållig har jag aldrig varit tidigare. Jag springer varken fort eller långt, men jag springer. Har haft en riktigt dålig relation till att springa. När jag spelade fotboll som tonåring så var löpträningen det där tråkiga måstet för att få spela match eller öva teknik. Har sedan gjort många försök men aldrig hittat någon glädje, bara en jäkla håll som gör att jag la av direkt. 

Men nu har det hänt! Jag har inte gett upp! Måste nog tacka innebandyn för det som jag spelat en gång i veckan sedan i höstas. En timme med ständig maxpuls, men distraherad av att få tag i bandybollen har gjort susen. Så nu har jag till och med vågat köpa en löparjacka så jag kan ge mig ut även i dåligt väder. Men det bästa med att vara en joggare är just möjligheten till träning utomhus i frisk luft och bland grönskade träd.